Lilla Kottens rum

På instagram (@frujahnstedt - in & följ!) har jag kallat bebisen i magen för 'Lilla Kotten'. Vet ej varför, det bara blev så. Hemma säger vi oftast bara 'Bebisen'. Hur som have, så är babyrummet mer eller mindre klart nu. Bara lite tavlor som ska upp vid sängen, och en bokhylla som ska få flytta till nedervåningen. Men det är ingen jättebrådska med det egentligen. Sen står det en skrivdbordsskiva bakom spjälsängen - den ska givetvis väck. Och så ska vi väl framöver införskaffa en matta till rummet, vill nog ha en rund mjuk. Men ingen brådis med det heller, då det nog kommer bli som så att jag och bebisen bor i rummet under nätterna så länge jag ammar. Att jag sover på en madrass på golvet, så slipper vi störa Mannen och Barnet. Får hoppas amningen går bra bara, man kan aldrig veta i förväg.

Jag är väldigt trött på att vara gravid nu, det är ingen hemlighet. Min rygg har bara blivit värre de sista tio dagarna. Nattsömnen är som bortblåst, vaknar var och varannan kvart med ont i fogarna och måste vända sida för att lätta på trycket som blir av tyngden. Men, det är bara att härda ut och vänta på storvinsten!

Bäddat & klart för Lilla Kotten... Kudden med guldtext köpte jag i Berlin i vintras. Guld, beige/brun & mint är det tänkt att färgerna i barnrummet ska gå i. 

Lite har vi hunnit få upp på väggarna. Det där jädrans elementet stör mig nåt fruktansvärt bara, men det är ju inget att göra åt. Funderar på att försöka dölja det med en fåtölj framöver. 

Douglas gamla garderob fick flytta in hit, och tanken är väl att korgen med lakan och bäddset ska få en bättre plats. Och att jag ska byta knoppar till mintgröna.

Syringa 'Holger'

För en vecka sedan gick min morfar bort. Det känns konstigt, han har ju alltid funnits. Världens bästa morfar, som alltid trodde gott om alla, som alltid såg positivt på allt. Jag hör fortfarande hur du slänger av dig träskorna utanför ytterdörren, innan du kliver in och ropar ett glatt "Hallååå!". Han kommer alltid finnas med i minnet. Han finns på en hel del platser här på tomten; genom den lilla väderkvarnen, grinden på öst-balkongen, den vackra snickarglädjen vid groventrén, men framförallt i lekstugan. Lekstugan han byggde för nära 25 år sen. Men jag vill göra nåt ytterliggare. Det finns en syren som heter precis som Du, morfar. Syrenen 'Holger'. Den ska jag plantera i närheten av lekstugan. Till minne av Dig. Lika vitt som ditt hår, kommer den stå där och stråla, i juni-vindens vajande. Din månad.

Syringa josikaea 'Holger'

Närbild..

Vackraste mini-väderkvarnen. Så himla duktig var Du, morfar.

Lekstugan, som Du envist skulle måla om själv, innan den äntligen kom hem till Stjärnvägen. Jag kommer ihåg hur nöjd du var, där du sitter på trappen och beundrar ditt om-målade verk. 

Tre favoriter

Så, jag halkade in på ännu en blogg som kör med tema, 'Måndags-tema'. Jag är inte sen att haka på, gillar ju sånt. Denna måndag var temat 'Favoritbilder'. Och det har jag väl egentligen mängder av. Men jag valde ut tre av dem. Tre favoritblommor som fångats på bra bilder. 

Min vackra, vackra stamros. Måtte du överlevt med den lilla gren du har kvar (läs föregående inlägg). Knoppar i svagt rosa, för att sedan övergå till helt kritvita blommor fullt utslagna. Jag gillar bäst när den är sådär mitt-emellan, när man fortfarande anar det svagt rosa i mitten. 

Underbara Schersminbusken. Det är inte länge som den bjuder på blom, men när den väl gör det doftar den ljuvligt och är en äkta fröjd för ögat. Får se hur mycket blomning du bjuder på i år, eftersom vi gallrat ur ganska rejält. Men du kommer igen, det vet jag. 

En av de tre pionerna i 'ful-landet'. När hela landet är i blom är det rentav elakt att kalla det för ful-land. Se bara hor vackra 'Bowl of Beauty' strålar, även efter en regnskur!

Överblick i trädgården

Hoppar på veckans 'Blommig fredag'-tema som är 'En överblick'. Status just nu för trädgården är inte mycket att hurra för. Men nästan hela gräsmattan är grön nu, förutom på norrsidan där den envisa snön fortfarande ligger lugnt kvar. Vi har varit ute i trädgården nu i dagarna tre och  gjort både det ena och det andra; främst beskurit Pärlhagtornen på framsidan ganska rejält, samt gallrat ur Schersminen på sydsidan. Mannen har fått göra grovjobbet, medan jag kanske toppat det jag känner att jag når och orkat. Nu är det fyra veckor kvar på ruvningen, -isch. Ryggen är ett elände och mest har jag bara suttit i vilostol och tittat på. Med tittat på menar jag såklart ge order. Äkta teamwork! Det vi egentligen har kvar är att klippa häggmispeln på norrsidan. Den tillhör egentligen grannen, men eftersom hon är till åren och häcken är närapå fyra meter hög har vi sagt att vi hjälper henne. Funderar på om man rentav skulle ta i rejält med den också, men det får damen bestämma såklart. Sedan det mest tråkiga; rensa landen. Men, ju tidigare desto bättre. Vill man ha mindre ogräs ska man börja i tid. Får se om jag kan skicka mannen på det, eller om jag själv ger mig på det när Bebisen anlänt. En tråkig händelse är att min uppstammade ros har knäckts av, precis vid ympstället. Det var den sista (onödiga) tunga snön som kom, som ordnade detta. Som tur är finns det kvar en liten gren kvar åtminstone, får se om det finns nåt liv i den. Kanske har hela en dött under vintern, den ska ju egentligen vinterförvaras, men eftersom den överlevde förrförra vintern utan problem och blommade fantastiskt i somras, så lät jag den vara kvar igen. Det får bli en överraskning. Jag gillar överraskningar.

En rejält urgallrad Schersminbuske. Efter blommningen kommer vi även ta den på höjden med ungefär hälften.

Lilla Hjälpredan. Sägs att man ska ta vara på tiden då de vill hjälpa till utan att tjata ;)

En hög med rester från Pärlhagtorn, Forsythia, Finsk Blodbjörk & Schersmin.

Lek & vila för Barnet & Mamman, medan Pappan ordnar & grejar för Automovern.

Ful-landet, som var mer eller mindre totalt igenväxt med mossa och högt gräs då vi köpte huset. Här trängs tre olika pioner, en tapper liten lavendel och en massa Sköldpaddsört. Har grävt bort en massa mossa, men känner att det måste snyggas till hela alltet. Funderar på att lägga sten i rundade former och utöka landet lite, plantera perenner ända intill altanen. 

Fin-landet, eller ja, någorlunda iallafall. Även detta hade mossan fått gotta sig in på. Men nu är det under kontroll med plattor som fanns på trädgården och så har vi ersatt svartvinbärsbusken med två mindre pallkragar fyllda med jordgubbar och örter. Röda vinbärsbusken fick vara kvar. 

Vårtecken under Häggmispeln!

Fått ärva en söt liten skottkärra i trä av svärmor, den fyllde vi (jag och barnet) med penseér och är nu ett blickfång på framsidan. Min rygg var inte speciellt glad på mig efter denna idé. Men fint blev det, iallafall.

Penséfrossa

Jag kunde helt enkelt inte låta bli. Jag måste få vår-pyssla, om det så ska ta flera timmar (vilket det gjorde, inkluderat alla pauser man tvingades ta). Istället för att dansa & pausa, körde jag plantera och pausa. Det gick ju helt ok, men nu är gravidkroppen helt slut. Men det var det värt. För nu finns söta små penséer att beskåda kring entrén och det ser mer vårigt ut, trots decimeter snö runt omkring på tomten. Jag krigar bort snön med det vårigaste av allt; penséer. Det är fröjd för ögat, det! Och inomhus finns buketter med tulpaner och nejlika. Trivsamt för ögat att njuta av. Och samtidigt skiner solen in, underbart! Och ps. Grannens tak är nu helt snöfritt!

Vårfin entré!

Sötchock!

Vackra nyanser...

Så även här...

Terracotta & lila, ypperlig kombo!

Sött som socker...

Gult öga!

Kvistnejlika, doftar dessutom underbart!

Solen lyser rakt in i köket

Så vacker!

Vita tulpaner som mannen köpt hem!

Porslin & fiffig förvaring

Jag tittade in i vitrinskåpet hemma och började beundra den samling som blivit under åren. Det är delar av allt; Gefle porslin, farsdag-assietter, Mateus i olika färger, men framförallt börjar det bli en del karaffer. Och det kan man aldrig få för lite av. Jag gillar färgskalan, det är den jag föredrar, även om jag ibland kan slå till på nåt lite färgrannare som IB Laursen, dock i en dovare skala. Som karaffen i lavendel. Fantastiskt att ha en nyplockad sommarbukett i. Eller blåbärssaft en varm sommardag. 

Jag går hemma och drömmer om att förvandla hela huset till den äldre tidsepoken. Men, en sak i sänder, annars skickar väl någon Arga Sniackarn' på oss. Man får se tillbaka på det vi gjort och njuta av det. Vi har ju under två somrar målat om huset. Från mörkblått lasyr till Skärgårdsvitt med gröna knutar. Vi har satt upp snickarglädje på lilla verandan. Total förvandling. Grannarna har ofta påpekat hur fint det blivit, att det ser ut som ett helt annat hus. Och i år ska vi ta tag i att sätta upp fönsterfoder och måla fönsterspröjsen, som förmodligen kommer gå i mörkrött. Precis som våra ytterdörrar. Och det mest spännande av allt; bygget av den efterlängtade glasverandan kommer påbörjas. Vi har egentligen inte jättebråttom med den. Men tanken är att skalet åtminstone ska vara klar tills innan senhösten/vintern knackar på. 

Bjuder på lite bilder från hemmet. Från de finaste vråna. 

En liten skara av porslins-samlingen

IB Laursen kanna i lavendel.

Fiffig förvaring för plastpåsar

Blommig fredag - Vårtecken

Man skulle kunna tro att jag är helt fantasilös, men så är inte fallet. Det är snarare så att min gravidkropp säger emot mig med att gå ut med kameran i trädgården och att sätta sig på huk är ju bara att drömma om, som man kan behöva för att få syn på de bästa vårtecknen. Så, fantasilöst eller inte; man tager vad man haver, och igår inhandlades det lite penseér. Så dom fick ställa upp på att vara med i veckans 'Blommig Fredag'. Penséer hör ju våren till, och när de kommer till handeln vet man att våren inte är alltför långt borta åtminstone. Ett tecken från handeln alltså. Jag orkade göra ett mindre arrangemang tillsammans med tusensköna. De fick stå utomhus på lilla verandan vid groventrén, medan de andra fick stå inomhus tillsammans med mini-påskliljor i sina egna krukor. 

Andra vårtecken som jag vet finns i trädgården är ju 'Bollvivan' som är på G upp, hann fota den för några veckor sedan, finns bild längre ner i bloggen om man vill se. Men nu är hela trädgården täckt med snö igen, och jag sa ju det - att den jädrans snön skulle komma igen...

Mina egna frösådda penseér, så himla sköra stjälkar, gängliga och typ ligger ner. Ändå har de stått under lysrör ca 18h/dygnet. Tror det är värmen som gjort att de rännt iväg. Jag låter dom vara, så får vi se om det blir nåt med dem öht.